Bouppteckning

När någon i familjen har gått bort ska en bouppteckning upprättas.

En bouppteckning är dels ett juridiskt dokument som ska registreras hos Skatteverket, dels ett förättningsmöte där dödsbodelägarna går igenom den avlidnes tillgångar och skulder. 

I det juridiska dokumentet ska det framgå vem som är dödsbodelägare och efterarvingar. Även arvingar genom testamente ska finnas med. En sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder ska redovisas och om den avlidne var gift ska även makes/makas tillgångar och skulder finnas med. Bouppteckningsdokumentet ska upprättas av två förättningsmän som ej ska vara dödsbodelägare. 

Förättningsmötet ska ske senast 3 månader efter dödsdagen och efter det ska bouppteckningen skickas för registrering hos Skatteverket. 

Arvskifte

När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket blir arvingarna dödsbodelägare och ska tillsammans bestämma vad som ska ske med kvarlåtenskapen. Man ska således inte avveckla några tillgångar ur dödsboet förrän bouppteckningen är registrerad. 

Innan man gör ett arvskifte betalas den avlidnes skulder och begravningskostnaderna. Om den avlidne är gift eller sambo görs även en bodelning. I vissa fall finns det ett testamente där den avlidne har testamenterat specifika saker till någon. Dessa saker lämnas ut innan arvskifte sker. 

Om det finns tillgångar kvar i dödsboet efter detta ska boet skiftas, alltså fördelas mellan arvingarna. Samtliga dödsbodelägare ska godkänna arvskiftet genom att underteckna ett avtal. Arvskifteshandlingen ska dock inte registreras utan samtliga dödsbodelägare ska få var sin kopia.

Det är dödsbodelägarna tillsammans som har ansvar för dödsboet och att bouppteckningen blir gjord på ett riktigt sätt. 

När ni vänder er till oss för att få hjälp med bouppteckning och arvskifte kommer vi att göra processen så smidig som möjligt för er.